Tjockisens förnekelse.

december 21, 2010 Bellissa

Kommer slaviskt att slänga upp mitt vardagliga matschema återigen efter nyår. Jag håller fortfarande på att reparera mig från den vedervärdiga magsjukan och tänker inte hårdköra förrän jag är extremt fit for fight igen! Jag har bestämt att efter nyårsafton så är jag friskare än friskast!

…Ett inlägg såhär mitt i natten dock. Jag är så faschinerad över denna förnekelse som jag hävdar bestämt att samtliga överviktiga någon gång levt eller lever med.

…Försvarsmekanismer är enligt freudiansk psykoanalytisk teori omedvetna psykologiska strategier som skapas för att klara av verkligheten och att upprätthålla en tillfredsställande självbild. Friska personer brukar använda olika försvar hela livet. En försvarsmekanism blir patologisk endast när dess ihållande användning leder till maladaptivt beteende, så att den fysiska och / eller psykiska hälsan hos individen påverkas negativt. Syftet med försvarsmekanismer är att skydda sinnet / jaget / egot från ångest, sociala sanktioner eller för att ge en fristad från en situation som man för tillfället inte orkar med. (http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsmekanism)

För min egen del hade jag totalt förnekat min egen feta spegelbild, mina destruktiva intag och mina fåtal uttag. Jag fullkomligt talat kräks över detta fenomen förnekelse. Ursäkta min klagande harang här nu som råder, men nu skall det förbi och fram…och jag hoppas att jag tränger in i någons tjockis leverne med detta!

För det första: Du säger att du inte har en osund relation med ditt intag.

Det har du! Annars skulle du inte vara så fet! Antingen äter du för mycket, för fel eller både och. Kom inte och skyll på motionen nu!

Du är vad du äter, helt enkelt. Det är bara att inse. Om du äter balanserat och sunt kontra ditt uttag så blir du inte fet. Är du fet så äter du helt enkelt för mycket eller felaktigt kontra ditt uttag, inse det människa!

När jag själv var fruktansvärt rultig så var jag övertygad om att det inte var kosten det var fel på och som orsakade min övervikt. Nej!

Jag vägde tresiffrigt och tro fan på att det var för att jag åt både för mycket och för felaktigt.

För det andra: Jag rör ju på mig så mycket.

Nej! Du rör på dig för lite eller för felaktigt. Visserligen är 15 minuters promenad till och från chipshyllan bättre än ingen motion alls, men bättre kan du! Du är fet för att du rör på dig för lite mot ditt intag, inse det människa!

För det tredje: Jag har inte tid med det här med kost och träning.

Nej! För att du föredrar chipsskålen i soffan en afton framför att röra på fläsket ute i friska luften. Ja, vem gör inte det egentligen?

Men har du tid för att fetta ned dig, så har du tid för att slanka ned dig också.

För det fjärde: Jag har fel på ämnesomsättningen och/eller generna gör mig fet.

Nej! Du må ha helvetes mycket fel med ämnesomsättningen hit och dit och dina gener må vara av djävulens budskap. Det är bara att inse att alla världens fel på det ena och det andra visserligen kan utgöra vissa svårigheter för att hålla en sund vikt stabil, men det är bara till att kämpa! Att vara sund, hälsosam och normalviktig är inte en dans på rosor alla gånger.

För det sista: Jag blev så fet av diverse depressioner/separationer/förlossningar och fan och hans moster.

Det är ett konstaterande, det är en möjlig orsak till viktöktning. Du har kommit fram till det, vad fantastiskt. Ta nästa steg och fastna inte i detta satans konstaterande!

Det är bara ditt eget fel att du är fet. Det är mitt eget fel att jag är fet. Jag har ätit för mycket och för felaktigt. Jag har rört på mig för lite för mitt uttag. Jag har haft gott om tid att fetta ned mig, hela 24 år. Vad fantastiskt konstaterande, jag har nu gått vidare och tillbringar resterande livet med att slanka ned mig/ hålla mig relativt hälsosam (ja, jag är rökare och kommer aldrig att omfattas av begreppet hälsosam därav och nej, jag har inga som helst planer på att sluta röka!) och normalviktig.